Maslows behovshierarki:
Den information om motivation som oftast syns i sociala medier är Maslows behovshierarki eller behovstrappa från 1943. Den refereras till förvånansvärt ofta, fast forskningen var bristfällig. Den blev känd då Maslow var ordförande för American Psychological Association på 1960-talet. Motivationsforskarna var överens redan i mitten av 1970-talet att Maslows pyramid inte var valid, men detta har inte fått någon vidare spridning.
Enligt Maslow har människor fem kategorier av basbehov, s.k. behovspyramid, som fungerar som en trappa. Stegen är från det lägsta till högsta: fysiologiska behov, trygghetsbehov, behov av kärlek (där ingår familjebehovet och vänskapsbehovet, etc.), självhävdelsebehov och självförverkligande.
Har Dr. Steven Reiss valida forskning av människors behov vänt pyramiden?
Dr. Reiss finding var bl.a. att alla har sin unika behovspyramid, som är meningsfull för respektive individ. Han menar att vi människor är mer unika än vi tidigare har trott. Det är dock våra behov som motiverar oss till handling.
Den primära idén i Maslows lära var att behoven på en lägre nivå behöver vara tillfredsställda innan högre mål blir viktiga för individen och man tar sig till nästa nivå, och att människor rör sig mellan dessa olika nivåer. Han menade att vi inte försöker tillfredsställa t.ex. kärleksbehovet förrän vi har tillfredsställt de lägre behoven av t.ex. mat, tak över huvudet och trygghetsbehov. Människor går dock ej igenom en process av att tillfredsställa en kategori av behov sedan gå till nästa trappsteg.
Ett annat problemen med Maslows lära är att människor inte har bara fem behovskategorier. Människor har 16 behovskategorier enligt Dr. Reiss, och till olika grad. Ett till problem är att Maslow i kärleksbehovet buntar ihop t.ex. familjebehovet och vänskapsbehovet, vilka är helt olika behov. Alla motivationsprofiler som har för få kategorier buntar ihop olika behov och resultatet blir intetsägande.
Social kontakt:
De som har högt behov av social kontakt får energi av att umgås med vänner, kunder, leverantörer, etc. Det kan vara bra att ha en person med högt socialt behov om ni ska t.ex. bygga och behålla kundrelationer. Arbetstillfredsställelsen ökar när människor hittar arbetsuppgifter de upplever som meningsfulla – även som en del av jobbet.
Människor skiljer sig mycket från varandra i behov av social kontakt. De som har lågt behov brukar också kallas introverta, och har ett mycket större behov av egen tid för att återhämta sig. Alla människor behöver kontakt med andra människor, men till olika grad.
Om du är intresserad av att investera i dig själv och ditt team, anmäl er på workshopen ”Produktiv och hållbar teamdynamik”. Vi går bl.a. igenom motivationsprofilerna. Läs mer på Republify’s hemsida (se nedan).
Aila Kekkonen, Org.konsult, utbildare/workshop facilitator
